vi har utökat familjen!

Nämen, vem är det som kikar ut här? Jo, en av våra nya lurviga små familjemedlemmar!

Säg hej till Stina och Selma, som flyttade in hos oss för en vecka sedan. Två söta honkaniner som är en bladning av lejonkanin och holländsk lop. Inflyttningen skedde rätt så snabbt, så det var med buller och bång vi fick ta itu med projektet ”bygga kaninbur”. Råkade ramla över en annons via en bekant om dessa två damer som behövde ett nytt hem och det tog inte länge innan jag lade in mitt bästa övertalar-mode för att få resten av familjen med på noterna. Och när jag väl har bestämt mig för något är jag inte den som ger mig i första taget, så några dagar senare var vi plötsligt kaninägare.

Hoppas ni skall trivas hos oss, små vänner. Vi är i alla fall väldigt förtjusta i er.

ett halvt sommarlov senare

Hej.. ett sisådär halvt sommarlov senare. Jag har tappat räkningen. Det enda jag vet är att mitt distansarbete har hunnit övergå i permittering som har övergått till semester som slutligen fick göra en skarp u-sväng och landa i sjukledighet. Ramlade på scoutlägret förra helgen och nu har jag ena armen gipsad fyra veckor framöver, vilket man ju kan konstatera att är ett riktigt härligt sätt att avsluta sommaren på. Eller sen inte. De mindre roliga grejerna fortsätter liksom att avlösa varandra under detta år. Hoppas att 2021 är på bättre humör, har själv börjat ge upp på detta år.

Hela det senaste halvåret har mest känts som en grå dimma man vadat sig igenom, men visst har det funnits ljusglimtar mellan varven! För att jag inte skall minnas endast pandemin av denna vår och sommar följer därför här ett lång harang av bilder från tiden som permitterad i juni och delar av juli. Håll till godo!

I början av juni hade morfar lagom nog semester så då fick det bli lekparkshäng för hela slanten. 10/10 att ha föräldrar med barnasinnet i behåll. GULD värt i alla lägen.

Trädgården började bjuda på blomster och jag roffade ihop en födelsedagsbukett av bland annat kaprifol, syren och pioner.

I mitten av juni var det dags att fira min favorit-Sandra och vi fick nöjt klappa på får samt få en lång, barnfri spelkväll. Helt klart en av de bästa sommarlördagarna denna sommar.

Sommardagar med jämngamla kompisar (i dubbel bemärkelse) går inte heller av för hackor.

Små utflykter (med betoning på små) har varit denna sommars melodi. Dels på grund av världsläget förstås, men även på grund av att fadern i huset inte har någon semester och jag är 99% osugen på att flyga och flänga runt med en snart tvååring på egen hand. En dag åkte vi ner till Fagervik och promenerade en sväng runt bruket. Ett alldeles lagom äventyr för oss.

Vidar hade namnsdag och då hör det till att fira med namnsdagsfika. Ligger liksom i benmärgen (eller kanske snarare husgrunden?) på denna gård. Fira allt som firas kan!

Mitt bästa recept på egentid denna sommar har varit kvällspromenader i sällskap av någon trevlig podd. Mina absoluta favoriter just nu är Holy Crap Podcast, Margarinet samt Kvinnoliv och Tjejvardag. Alla ganska olika till tematiken, men väldigt välgjorde och utmärkt som promenadsällskap. och Var också mycket glad över att jag hann njuta av alla vackra blåklockor längs vägen innan allt gräs slogs längs med kanten av byvägen.

Någon man inte direkt blir ledsen av är när en åtta år äldre kompis frågar om hon får komma och leka med ens barn. Ja tack, mer än gärna. Var även extremt gulligt att se hur fint de lekte, busade, gungade och bakade muffins tillsammans.

Jag och mamma fick feeling och ordnade ju loppis och café för en dag, vilket gick långt över förväntan. Glad att folk ville komma hit och att många bar med sig våra gamla grejer hem. Ändå märks det knappt att vi rensat. Själv hittade jag dessa underbara koppar i en cafélåda som fick följa med mig in. Sorgligt nog har redan en gått i kras så nu har jag endast tre stycken kvar.

En av de bästa grejerna med denna årstid måste ändå vara alla magnifika solnedgångar det bjuds på. Är inte sällan jag springer ut i bara morgonrocken för att ta adjö av solen för den gångna dagen. Här lyckades jag fånga en extremt rosa himmel, bilden är knappt redigerad alls.

En helt vanlig måndag var vi bjudna ut till Öby för att hälsa på kor, spana in torp, dricka kaffe (för de vuxna) och gräva i jordhögar (den yngre personen i sällskapet).

Hade bakat chokladkaka som fick följa med till fikat. Detta recept slår aldrig fel.

Förstå att detta var vår utsikt medan vi drack kaffe – DRÖMMEN! Kor känner jag dock att är överkurs för mig, men visst vore det svinmysigt att ha dem betandes på någon äng i närheten av gården.

Innan vi åkte hem från vårt lilla torpäventyr hälsade vi på ett litet gäng höns. Ett annat drömdjur jag önskar mig till gården. Goals 2021.

Sovrumsrenoverandet har sakta framskridit och nu börjar jag faktiskt äntligen se ljuset i tunneln. Fy, fan SÅ skönt! Börjar tära psyket att leva i tvåårigt renoveringsrådd där inga saker är på sin rätta plats. Nåväl, bara det blir färdigt blir det nog bra. Kolla bara vilken fin kvällsutsikt vi kommer ha!

Tillbaka till detta inläggs återkommande tema: drömdjur. Hälsade på min brors senaste tillskott i familjen och var helt såld på fläcken. Det kan eventuellt händ att jag såg en facebookannons på kaninungar någon vecka senare och resten… ja, resten är historia.

Min lilla sommaräng har slagit ut i full blom! Lyckades definitivt bättre än året innan då det endast ploppade upp någon enstaka blåklint här och där.

Nu när vi närmar oss slutet av denna summering ville jag passa på att flika in lite sommarmagi. Började plötsligt regna medan solen höll på att gå ner, vilket gjorde regndropparna helt gyllene. Det vackraste sommarregn jag varit med om.

Permitteringsperioden avslutades med en barnfri fredagskväll på YLP, som gör traktens kanske godaste pizzor.

Snipp, snapp, snut – så var den sexveckors summeringen slut.

café och loppis för en dag 11.7

Vet ni, efter en vår som på väldigt många nivåer i livet kan kännas extremt trist så ville jag och mamma hitta på något kul. Dessutom har våra förråd och vindar varit i extremt behov av rensning så därför slår vi två flugor i en smäll och ställer till med pop-up café och loppis ute på vår ladugårdsvind lördagen 11.7 kl. 10-16. Hoppas ni vill komma och fika och köpa våra gamla prylar!

på paddlingstur till gyllene udden

Den här sommaren har vår scoutkår en av våra kanoter stationerade i centrum av Karis, så för ett litet tag sedan passade vi på att boka den för att sticka iväg på paddlingstur. Min man har även förmånen att få ägna två timmar i veckan av sin arbetstid åt att motionera så jag var kvick med att föreslå att denna veckas pass skulle få bli paddling och dejt i ett. Ingen som klagade på det upplägget kan vi väl säga.

Kunde knappt tro att jag är scout och sedermera varit bekant med paddling i dryga tjugo års tid när jag skulle kliva in i kanoten och var väldigt nära att välta hela fanskapet. Efter cirka 1/3 avklarad rutt insåg vi även att vi paddlat med kanoten fel väg, dvs. med fören bak och aktern framåt. HUR lyckas man ens?

Vi tog sikte på ”Gyllene Udden”, en plats som jag faktiskt aldrig besökt innan. Här finns en liten strand, ett bord med bänkar och man lär skall kunna ta sig fram även via land, men det har jag aldrig provat på så kan ej ge vägbeskrivning.

Picnic-korgen som jag hade förberett med en massa gott åkte snabbt fram.

Avnjöt detta goda en stund fram tills en mamma med ett barn kom för att gå simma. Trodde stenhårt att jag hade hittat den perfekta picnic-platsen där vi inte skulle bli störda, men icke. Så tog en extra tur med kanoten innan vi återvände för en egen simtur innan vi paddlade tillbaka hemåt igen.

Absolut en bra sommardejt. Nästa gång kanske vi till och med lyckas paddla med kanoten rätt väg, vem vet?

vår lilla midsommarafton

Välkommen att ta del av vår midsommarafton! Vi började dagen med att bada i poolen hos mormor och morfar, då det visat sig att lilla V är ett riktigt blötdjur som älskar vatten.

Därefter åkte vi ner till Sommarboden i Snappertuna, som min kusin driver, för att köpa jordgubbar. Goda, snälla gubbar – odlade utan bekämpningsmedel eller annat obehagligt.

På vägen hem stannade vi för att plocka midsommarblommor.

Trevligt med en midsommar där blommorna inte redan hunnit blomma ut, så jag passade på att roffa åt mig lite av varje.

Vägrensblomstret fick sällskap av bland annat pioner från trädgården och sedan fick buketten åka raka vägen ut på trädgårdsbordet för att invänta våra gäster.

När det gäller midsommar och blommor går jag efter devisen more is more.

Jag band kransar till mig och min lilla midsommarkille och mutade honom att hålla kransen på huvudet så mycket att jag fick till ett par bilder med hjälp av ett dominokex.

Sötaste sommarkillen jag känner.

Gästerna anlände och det blev dags att slå igång grillen och äta middag.

Och därefter kaffe och midsommartårta.

Vips hade vi plötsligt blivit erbjudna barnvakt över natten av mina föräldrar och Caroline trollade fram ett gäng mojitos.

Och så satt vi och njöt av solnedgången och den kanske varmaste midsommaren i mannaminne? Kändes nästan som att man fuskade när man satt ute utan någon form av rock på sig.

Innan vi avslutade kvällen med att gå in för att duka fram ett riktigt maffigt tapasbord, körde vi en omgång mölkky. Både Lana och hunden Nova hjälpte ivrigt till, som ni kan se.

Ett litet, men mycket trevligt midsommaraftonsfireri!

sommarlov!

bilder från midsommaren 2017.

De sista punkterna på min to do-lista börjar ås småningom vara avkruxade och nu inleder jag officiellt mitt sommarlov, hurra! Den som är petnoga kanske skulle benämna det som ”permittering”, men så tråkig tänker inte jag vara. Ser fram emot en hel drös av veckor då jag inte konstant måste vara uppkopplad och jonglera jobb med underhållning, umgänge och omhändertagande av mitt barn. Har liksom blivit väldigt spridda skurar vad gäller fokus på precis allt i mitt liv denna vår.

Kanske detta blir sommaren som går till historien att bli riktigt lugn, mysig och framför allt jobbfri? Visst vore det allt något för denna lilla arbetsmyra! Ser fram emot en sommar där vi inte måste ha bråttom någonstans med långa lediga helger på hemmaplan. För vem behöver resa iväg när man redan bor i ett litet paradis?

en drös av maj

Innan jag är mental redo att switcha om i huvudet till sommarlov och juni måste vi bläddra tillbaka till maj. Vore ju hemskt oschysst att lämna en av de finaste månaderna när allt vaknar till liv odokumeterat. Och uppenbarligen har jag inte hunnit sätta mig ner för att samla tankarna och formulera mig innan nu, så gör er redo för ett massivt inlägg.

Okej, vi börjar här. Någon gång i början av månaden när skalhalare ännu behövdes och tulpanerna blommade så vackert i rabatterna.

Mycket har stått på paus denna vår, men vedtalko är inget en kommer undan då man har ett vedeldat hus. En morgon hade pappa packat med sig värsta picnic-korgen fastän vi inte hade meddelat om vår närvaro, så säker var han på att vi skulle komma förbi i alla fall. Och han hade ju inte direkt fel.

På mors dag plockades det givetvis vitsippor till mamma, allt annat vore skam. Vill även i samma veva tipsa alla män med en mamma i sin direkta närhet att lyssna på de 20 första minuterna av det senaste avsnittet av pms-podden, ” Fluff me up, bitch”.

Denna syn har varit det enda normala och ständigt återkommande temat denna vår. Barnet som springer hem till mormor med katten i släptåg.

Finns ingenting man inte skulle gilla i denna bild.

På jobbfronten har det varit riktigt intensivt hela månaden. Förutom att jag varit ensam (vuxen) hemma och jobbat på distans i sällskap av mitt lilla yrväder har foto- och filmuppdragen rullat in i nästan en för stadig ström. Men har inte velat tacka nej till för mycket då jag vetat att en permittering lurat kring hörnet.

Det bästa för att rensa huvudet har varit kvällspromenader i sällskap av någon podd – eller som här, vår katt. Omöjligt att smita undan hennes radar om hon inte ligger och sover inomhus.

Annan mininal vardagslyx denna vår har varit att få sticka iväg till mataffären ensam för att handla, och kanske unna sig en glass eller så. Denna på bild kan jag meddela att var extremt god!

Vad vore ett maj-inlägg utan en diger blomdokumentation?

Svar: inget!!

Den växlande väderleken är ej heller att förglömma. Sprang ut i panik och försökte rädda mina tulpaner när denna galna hagelskur satte igång.

Vi har också kommit vidare i sovrumsrenoveringen och nu börjar vi äntligen se ljuset i tunneln. Nu skall bara golvet in, väggarna tapetseras och nya dörrarna monteras in. Typ.

Själv har jag försökt underhålla mig med mindre krävande inredningsprojekt och möblerade således om vardagsrummet för n:te gången. Jag utgår alltid från två saker i detra rum, nämligen 1. att gömma in det fula golvet och de mest slitna platserna av tapeten så gott det går och 2. att placera tv:n så den inte är det första man ser när man kliver in i rummet. Ogillar starkt när man inreder så att man tvingas samlas framför en tv eller att den ligger i fokus i rummet.

En dag tog jag en liten tur till Grekland. Eller var det kanske ändå Kimito?

Var på fotouppdrag och skulle ta bilder på skog och Söderlångvik gård. Så skönt med en hel arbetsdag ute.

Okej, och här mina vänner är det dags att stoppa pressarna. Fick nämligen ett handskrivet brev med en liten karamell inplirat i kuvertet utav en av ”mina” scoutflickor som vanligtvis drar möten med mig. Detta var det GULLIGASTE någon gjort för mig på hela våren. Var ej långt ifrån en liten, liten tår kan jag meddela. Det är vid såna här tillfällen all tid man lägger ner på ideellt arbete känns 100% rätt. Inom scoutingen träffar man verkligen de bästa av personer, såväl gammal som ung.

Den allra sista majdagen firade vi med picnic i utkanten av vår gård. Var fint och idylliskt de cirka fem minuterna lugnet varade.

Så, nu är jag redo för juni. Låt sommaren börja!

tio år av valborg

Tänkte att vi dagen till ära kunde kika på hur mina valborgsmässoaftnar har kunnat se ut genom tiderna. Egentligen hade jag kunnat gå ännu längre bak i tiden än detta, men förlitade mig på de bilder jag fick tag på från min gamla blogg, så vi får snällt börja vid 2010. Då var jag i Düsseldorf i Tyskland och hälsade på Sandra som bodde där. Blev kompisar med ett sympatiskt gäng gubbar som spelade i bandet på en jazzbar.

Följande år reste jag till Paris med min lillebror och hans kompis. Också Astrid, Karin och Magnus var med.

Kände mig svincool i mina röda shorts och t-shirt med mustascher.

Helt okej att fira in våren under Eiffeltornet.

De följande åren studerade jag i Helsingfors och då hörde det till som kulturproducentstudent att fira dagen i Sinebrychoff-parken.

Och dagen därpå släpade man sig till Kajsaniemiparken för picnic.

2014 inledde vi som vanligt i koff-parken, men förflyttade oss senare hem till mig där jag och Emma hade pyntat hela lägenheten full med vimplar. Denna lägenhet alltså – SÅ MYCKET SKOJ man haft i den.

Klasskompisar anlände och vi blandade ”VÅREN!”-drinkar, en drink vi hade uppfunnit i parken året innan. De innehöll: 3 delar jallu, 3 delar skumppa, 1 del vitt vin och 1 del sprite. Tro det eller ej, men den var faktiskt ganska god. I dagens läge hade jag dock kanske ökat andelen blandis en aaaaning, haha.

Följande år slog vi på stort och tog in två nätter på hotell samt var megatjusiga eftersom vi skulle på fest med 1920-talstema.

Jamen, ni ser ju.

Finaste Fia var också där!

2016 firades valborg in på hemmaplan. Vi bodde ju i Billnäs, så gick upp på flaggberget för att grilla och ha picnic i sällskap av Riina. Mycket mysigt fir!

Vad är en vappen utan Åbo? Nå, ganska mycket enligt mig – som inte är så brydd i de ”traditionella traditionerna”. Dock mycket trevligt att få uppleva det en gång! 2017 var vi nämligen på Vårdberget med ett helt folkhav och hörde våren sjungas in.

Dock hittade vi inte våra studentmössor när vi skulle iväg, så kände oss som två svarta får i havet av vita mössor.

10/10 att Jenny och Kalle bodde precis kring hörnet så sedan var det bara för oss att traska hem till dem och fortsätta kvällen. Vi var drinkansvariga och hade komponerat en rad olika drinkar för kvällen.

2018 var jag gravid och vårt vappenfirande var således riktigt lugnt och sansat.

Mamma bjöd på en massa delikatesser så som mjöd, munkar och struvor – allt hemgjort såklart!

Ifjol kan jag inte för mitt liv minnas vad vi hade för oss, men som de småbarnsföräldrar vi var (och är) var det knappast särdeles livat. En gullig ballongbild på avkomman hittade jag i alla fall.

Och så en dokumentation på att vi åt vårens första lösglass den första maj. Känns som en viktig tradition, men nu slog det mig att kanske glasskioskerna inte ens öppnar imorgon det här året? Sorgligt.

I år blir det inte så jättemycket fir, då allt ser ut som det gör i världen, men vi får komma igen ett annat år. Ser t.ex. fram emot att ordna många valborgsmaskerader i framtiden. Som barn fick vi också alltid majviskor på vappen, vilket jag vill föra vidare till Vidar. Dock uppskattade han inte riktigt den lika mycket som jag och min bror, här på bilden ovan, utan var mest rädd för den. Så måste kanske hitta någon annan liten tradition att knyta kring mitt vappfirande.

Trevlig valborg allesammans! Med tanke på hur vitt och brett jag firat de senaste 10 åren överlever vi nog detta år hur det än blir. Saker kan bli bra fast de inte blir som man tänkt eller hoppats på.

att ha pyntat för påsk

I förra veckan fick påskpyntet snällt åka fram. Samma som ifjol, så inget nytt under solen där. Skall se om jag hinner få till en liten äggmålningssession nu under vecka så att dessa pynt skulle få några nya kompisar i sin skara.

Detta är min favorit. Och den enda av sitt slag? Alla andra har jag av någon förunderlig anledning målat i kalla nyanser. Så en mental notering till mig själv: om det blir av att måla ägg så ska de målas gula, orange och röda!

Dessa små söta tuppar och hönor i keramik fyndade jag på Papershop i Helsingfors för 1-2 år sedan. Så himla fina och jag ångrar mig gruvligt att jag inte köpte fler än fyra.

Och det var det påskpyntet det! Mer än så vågar jag inte lägga upp med tanke på att det tog mig ända till föregående helg tills jag fick ner julkransen från ytterdörren, haha.

”Allt är mycket osäkert, och det är just det som lugnar mig”

Hej söndag. Känner mig ungefär lika mjuk och go’ som vår katt här ovan på bild. Kan bero på en natt av ostörd sömn – guld.

Från att förra veckan gått omkring med en gnagande oro över situationen i världen har jag nu istället försökt skifta till Too-tickis inställning: ”Allt är mycket osäkert, och det just det som lugnar mig”. Vi får ta det hela som det kommer helt enkelt. Och personligen är jag ju frisk, bor på ett tryggt ställe där den enda personliga kontakten är den närmsta familjen och har åtminstone för stunden jobbuppdrag som säkrar den ekonomiska situationen.

Mamma beskar sitt körsbärsträd och jag fick plocka hem ett gäng kvistar som nu börjat blomma. Fint! Dessa kvistar får nog agera påskris i år.

Härom dagen inkallades jag för att se efter dessa tre som ”härjusar” och var alldeles mör efteråt. De är ju nog för det mesta väldigt snälla och kommer bra överens, men då det även är konstant full fart framåt och vissa av dem inte helt har utvecklat en självbevarelsedrift har man ju nog att stå i. Hatten av till er som har tre barn eller fler under skolålder.

Barn, blommor och katter – det enda jag fotograferar? Typ. V har förresten döpt om Louie, som numer kallas ”Olie” enligt honom. Så kanske det ännu blir en Olli-katt av honom, vi får se.

Så här kan det se ut när jag måste distansjobba och V inte vill underhålla sig med sina leksaker utan bara vill sitta i min famn. Tycker överlag om distansjobb då jag känner att jag kan fokusera mycket mer på det som skall göras, MEN i sällskap av en 1,5-åring får man ju bara snällt stryka den lilla detaljen fokus ur ekvationen. Vilket är förståeligt, men tungt. Istället för att beta av mina 6,5 timmar på raken får jag strössla ut dem över hela dagen men ändå vara tillgänglig från morgon till kväll. Som tur lättar pusslet från och med nästa vecka då vi är två vuxna hemma i det här hushållet och kan dela upp dygnet mellan oss litegrann.

Hur situationen kommer att se ut på min arbetsplats framöver återstår att se då vi till viss del är beroende av våra studerande för att få verksamheten att rulla. Men istället är jag glad över uppdrag som rullat in på mitt företag – det finns ju mycket man kan göra ändå så som uppbyggnad av webbsidor och annan layout till exempel (hör av dig om du vill ha ditt CV uppiffat!).

I fredags hade jag två roliga filmuppdrag som fötts ur denna situation av social distansering, så lite gott för det ju nog med sig också. Efteråt var jag så mörbultad av att ha jobbat med fler personer (på tryggt avstånd) än vad jag gjort sammanlagt de senaste 2 veckorna att det enda jag förmådde mig göra var smälta ner i soffan och förundras över några avsnitt av Tiger King på Netflix. Märkligaste jag sett på ett bra tag.

Den fina buketten jag köpte från Bukettmakaren höll i hela två veckor fick slutligen se sig besegrad och har blivit ersatt att tulpaner. Ytligt – jag vet, men trevligt för ögat i tider som denna.

Igår blev vi erbjudna barnvakt och det firades med… att bygga sandlåda. Skall dock bli roligt att se V:s reaktion när han får inviga den idag. Håller tummarna för att den gör att han åtminstone ibland vill hänga hemma på vår gård när vi är ute och inte sätter av raka vägen till mormor.

Nu skall jag kravla mig upp ur soffan och försöka ta tag i projektet Baka Eftermiddagsfika. Blev plötsligt sugen på Tigerkaka, och på tal om vilda djur (haha, långsökt åsnebrygga) såg jag nyss både en örn och en trana segla förbi fönstret. Ville bara få det sagt – de små spännande sakerna på landet liksom.