från en dag på hemmaplan

Dagen till är tänkte jag att det var på plats för en liten videouppdatering – det var ju inte igår kan man väl lugnt säga (snarare 1 år, ganska exakt).

Så här kan en marsdag se ut hemma hos oss medan vi jobbar på distans och utövar social distansering. Inget nytt under solen här på landet med andra ord. Men skönt att våren verkar vara här på riktigt nu… eventuellt. Skulle inte vara överraskad om den gör en helomvändning och bjuder oss på snöstorm lagom till valborg.

en skottdag men snö, lördagsbrunch och ett loppisfynd

I lördags var det som känt skottdag – och det snöade dagen till ära. Helt klart värt att hurra för, eller hur? Att vi åtminstone sista dagen i februari fick lite snö, men nu när kalenderbladet är vänt vill jag bara ha vår, vår, vår. Ack, om det vore så enkelt.

Men för stunden var vi mycket nöjda som sagt.

Lana hängde såklart med ut för att hänga i snön med oss. Inte en chans att hon lämnar oss ur sikte. En dag när vi hade promenerat upp till mina föräldrar hängde hon med, mamma hittade henne på trappan (utan att veta att vi fanns inomhus), plockade in katten i bilen och körde hem henne. Tog inte många minuter innan Lana var tillbaka uppe på trappan igen. Väntar man på flocken så gör man, inte kan man ju bara sticka vind för våg tänker hon.

Tillbaka till skottdagen: vi hade en ganska lugn helg framför oss men ville ändå hitta på något trevligt, så vi packade in oss och i bilen för att köra iväg till min svägerskas lunchrestaurang Papaya där det serveras brunch på lördagar. Gott!

Videungen tyckte det var lajbans att få springa omkring och leka rövare med sin kusin. Kan knappt tänka mig alla hyss de två ännu kommer hitta på i framtiden.

När vi hade brunchat klart visade sig att snöstormen hade bedarrat och solen tittade fram! Spännande, cirka alla väderlekar på en och samma dag.

Efter brunchen körde jag iväg till Fiskars, som denna snabba dokumentation på dessa änder får beskriva. Skulle träffa ett brudpar som jag fotograferar senare i vår och fick mycket goda vibbar av både dem och festlokalen. Faktiskt väldigt trevligt att majoriteten av de bröllop jag dokumenterar denna säsong är belägna i närregionen. Skönt att inte behöva flyga och flänga allt för mycket samt att känna att man har ganska bra koll på de bästa fotoplatserna.

Slutligen: skottdagens fina loppisfynd och den ursprungliga orsaken att vi styrde kosan mot Ekenäs den här dagen – nämligen dessa fina trästolar! Såg dem svepa förbi i mitt facebookflöde dagen innan och höll alla tummar och tår att de skulle finnas kvar på Emmaus följande dag. Och det gjorde de, så de blev mina! Tills vidare får de bo i köket och mina gamla pinnstolar jag skaffade då jag flyttade hemifrån har fått ta en liten paus från vår inredning just nu.

10 x inredningsinspiration

Hej, hallå! Det var ett tag sedan * ser framför mig hur min faster frenetiskt klickat sig in här i hopp om uppdateringar men utan resultat *. Har tillbringat det senaste tjoget dagar på jobb och utanför det har det inte funnits mycket utrymme för annat än familjetid och allmän överlevnad. Men spara ner inredningsinspiration på instagram, det har jag tydligen ändå kommit mig för.

Har som bekant alltid cirka 10 olika projekt som berör vårt hem på gång inne i hjärnkontoret, och trots att vår sovrum (som nu legat på is några månader) är prio ett att få klart, kan jag inte låta bli att drömma iväg till kommande inredningsutmaningar.

bild: @annacate

Vi har i princip redan kommit överens om att salsväggarna skall målas över i kalkfärg så fort sovrummet är klart, men så svepte plötsligt denna bild förbi mitt flöde och jag börjar ifrågasätta vårt beslut… HUR fin var inte denna blomstertapet? Från Midbec och formgiven av Hanna Wendelbo.

bild: @lisaknutsson

Längtar enormt mycket efter att vår sal skall få bli sal och enbart sal igen (istället för sov- och alltiallo-rum) och det här känns som en rimlig målbild (minus ljusinsläppet, det kommer vi nog aldrig få till med våra norrfönster). Vill ha en trevlig myshörna vid kakelugnen och drömmer om ett långbord med omaka stolar som här.

bild: majasmissionshus

Och detta skåp då? Exakt vad jag önskar mig till salen att fylla med böcker, spel och vinyler. Tack och bock. Kan även ta bordet och stolarna på köpet, lovar att inte klaga.

bild: @johannabradford

På tal om skåp… Drömskåp? Ja. Vill riva ut hela vår köksinredning och flytta in detta på momangen.

bild: @elfvinggarden

Mellan vår sal och vardagsrummet fantiserar jag om att öppna upp en större dörröppning för trevligare flöde mellan rummen. Hade ju inte haft något emot att byta ut vår teve mot denna kakelugn heller. Fullkomligen hatar när teven måste vara en del av inredningen… Om jag fick välja hade jag antagligen slopat den på fem minuter. Synd får man inte bestämma allt själv. 🙂

bild: @villaenhorna

Vi går vidare till köket! Kanske rummet vars inredning jag mest drömmer mig bort i, då det finns så mycket jag skulle vilja göra här. Pärlspont och vacker tapet längs med väggarna är exempelvis en grej. Pimpernel-tapeten hade jag utan tvekan tagit emot med öppna armar.

bild: @ostbergskavillan

Tänk om man hade pekunier i överflöd? Ja, då hade jag lätt inrett hela halva hemmet i tapeter från William Morris. Tyvärr är ju verkligen en annan, så får snällt dregla vidare så här via interwebz. Så makalöst vackra och detaljrika.

bild: ojsgarden

Ett rustikt bord hade också suttit fint hos oss. Vet att vi har en sån här stomme ute på vinden, så undrar om den kanske skulle gå att använda ihop med ett gäng gamla golvplankor som jag också vet att ligger där ute och skräpar? Måste konsultera någon med lite mer snickerikunskap än mig själv.

bild: frokenlantis

En sista köksdröm för idag: ett hörnskåp som kunde fungera som skafferi. Skulle vara så otroligt fint. Dock har vi inga hörn att undvara i nuläget så det skulle kräva att hela köket gjordes om. Allt för ett gammaldags skafferi, visst?

Slutligen, Vidars rum. Där ändrar mina tankar konstant, men den gemensamma nämnaren är att jag gärna hade velat få upp någon trevlig tapet. Senast på min lista har denna newbietapet från Boråstapeter fallit mig i smaken. Skulle vara så mysigt med ett gäng skogsdjur på väggen!

Januari börjar året…

Så här hade man ju gärna blickat tillbaka på första halvan av januari, eller hur? Sanningen ligger… en bit därifrån om vi säger som så. Denna bild är väl tagen på den enda soliga, frostiga dagen hittills?

Annars då? Känner att året startat väldigt oeffektivt för min del. Skolade in Vidar på sin dagvårdsplats förra veckan i tre dagar, vi firade veckoslut och vips landade vi i vabbträsket, där vi också stannat hela denna vecka. Var ju medveten om att det första vabbet skulle lura kring hörnet, men hade kanske hoppats på några fler friska dagar så vi hade hunnit komma in i den nya vardagsrutinen lite bättre. Nåväl. Får skuffa undan tankarna på allt ogjort jobb och istället ta tillvara denna stund då barnet sover och jag får dricka eftermiddagskaffe i sällskap av en kramsjuk katt.

Något som värmde mitt lilla mammahjärta var att pedagogen snappade upp att V:s favoritmjukisdjur är en panda och såg senare att han fått en pandaklisterbild vid sin namnskylt i hallen. De är de små sakerna som ger livet guldkant hörni!

För att pigga upp detta inlägg tänker jag att vi så här mitt i inlägget kan pynta med lite trevliga bilder som togs när vädret var fint och ingen var sjuk:

Så här vill man ju att januari skall se ut! Men med lite mera snö.

Till januarivardagen hör även att scoutterminen har börjat igen. Drar ju möten för en grupp 12-13 åriga flickor och på vårt första möte passade vi på att göra vision boards inför det nya året. Blev ganska nöjd med min egen faktiskt, och hoppas att den ens en aning kommer stämma överens med 2020.

Har även fått hjälp med pusslandet av katterna. De ser till att det inte blir klart för fort genom att sprida ut alla bitarna kring bord och golv. Tacksamt.

Läste härom dagen ut Ellen Strömbergs senaste bok. Blev sugen på tigerkaka. Boken var bra och kakan blev mycket god. Intalar mig själv att det hemliga tricket var att ersätta vaniljsockret med riktigt vaniljpulver istället.

Nej hörni, nu fortsätter sjukstugan i detta hushåll. Håller tummarna att nästa vecka fortlöper i smidigare och friskare spår. På återseende!

om brev till framtiden

Mitt bland allt velande om vilka tapeter och vilken takpanel vi skall välja till sovrummet har jag åtminstone haft en grej helt på det klara. Något som visserligen inte gör så mycket för helhetsintrycket inredningsmässigt men som varit viktigt för mig att få gjort – nämligen att skriva brev till framtiden att hittas av framtida husrenoverare. Förhoppningsvis öppnar ingen upp de här väggarna igen på ett bra tag, men eftersom jag själv gått omkring och drömt om att hitta något riktigt spännande fynd, var detta självklart för mig att det måste göras.

Viktigt att alla i familjen är med och författar texten!

Några bilder fick också åka med i kuvertet, så de framtida Sutarkulla-borna skall veta hur de som bodde här på 2000-talet såg ut. Dessa bilder är ju kanske inte så tidstypiska, men varför inte skapa lite huvudbry när man har chansen? Vi tog dem i samband med att vi skulle på årsfest och hade klätt upp och till tänderna och passade på att fota oss i allvarlig, gammaldags stil.

Här får nu brevet ligga under den nya väggen i väntan på att någon förhoppningsvis ganska långt in i framtiden får för sig att öppna upp allt igen. När verandan och hallen renoverades för ett antal år sedan hittades några gamla ryska koppar under golvet så överväger att även gömma några skatter under golvet. För att matcha det tidigare fyndet kanske en muminmugg vore det självklara valet – det vore ju i alla fall lite roligt att hitta tänker jag. Sen måste ju givetvis en dagsfärsk Västra Nyland samt ett par barnskor (som enligt skrock ger hemmet lycka och friska barn) också få följa med under golvplankorna. Men efter det måste jag nog sätta stopp, annars har vi lika mycket bråte under vårt nya golv som det finns under golvet ute på vår vind. Och det är inte lite grejer kan jag meddela.

om de nygamla dörrarna

Att man kan hitta ett och annat spännande på vår vind och i uthusen börjar vara sen gammalt och jag misstänker att farmor och farfar kanske höjt på ögonbrynen ett par gånger över allt ”bråte” jag gräver fram och tar i användning. Senast i raden vindsfynd står dessa dörrar, som jag har tänkt att skall läggas in till vårt nya sovrum.

Dörrarna har tidigare stått i öppningen mellan verandan och tamburen, men jag kan själv inte minnas att jag sett dem i huset så misstänker att de stått ute på ladugårdsvinden i minst 30 år, antagligen längre. Att byta tillbaka till ett par pardörrar vid verandan, men vid den yttre ingången vore för övrigt drömmen. Granngården har ett par lerblåa dörrar i sin huvudingång och jag brukar kika suktande på den då jag promenerar förbi. Så fint!

Dörrarna hittade vi i förvånansvärt bra skick, med tanke på hur länge de stått ute. Inte de minsta bågnade, men däremot skall de få lite kärlek i form av linoljefärg, nya glasrutor och nytt handtag. Funderar även om själva låshuset borde bytas, men vet inte om det blir ett för krångligt projekt för en simpel hemmafixare som jag som inte har allt för mycket erfarenhet av byggnadsvård?

Och här är alltså platsen som ett större hål skall sågas upp så pardörrarna ryms in. Tror det kommer göra mycket för vår sal också, som nu är ganska mörk och dyster. Den nuvarande dörren är ju också gammal och väldigt fin, så jag hoppas vi i något skede kan återanvända den och placera den någonstans var vi just nu har en ny dörr. Vi har ju lite gott och blandat av dörrstilar i det huset och skulle vara trevligt att få till en röd tråd genom att återgå till de äldre modellerna.