bland blomhav, bihotell och rabatter

Här följer ett litet bildsvep med plock ut telefonen från den senaste tiden. Vi börjar enkelt med blommor – är väl lättast att småprata om väder- och naturfenomen, visst? Kunde inte låta bli att föreviga detta lilla blomhav då jag besökte min arbetsplats för ett möte. Känner mig faktiskt lite ledsen över att missa den absolut finaste tiden på året här, snart börjar det vackra prydnadsträdet utanför huvudbyggnaden blomma och det brukar man inte kunna se sig mätt på. Plus att eftermiddagskaffe och lunch ute i solen med kollegorna inte heller brukar vara fy skam om våren och somrarna.

Okej, erkänner: detta längt även bero på att jag på jobbet har möjlighet att stänga in mig på ett arbetsrum och vara kreativ utan att konstant behöva avbryta varje tanke och arbetsflow för att se till mina familjemedlemmars behov. Gillar liksom att vara för mig själv med mitt huvud och det händer… inte ofta när man är hemma 24/7.

Som det ser ut nu kommer jag inte börja jobba på plats igen förrän i mitten av augusti och just nu känns det som en liten evighet tills det.

När vi ändå är inne på temat natur, kan vi ju fortsätta med vad helgens släng av kreativitet förde med sig. Nämligen ett bihotell! Har ju cirkulerat en massa tips och trix på hur man skall bygga sådana så man vill ju inte vara dålig och låta bli när vi har alla möjligheter att fixa att humlor och bin skall trivas på vår gård. Orkade absolut inte mäta mina bitar, utan tog restbitar och sågade lite på högt så den blev lite skev, men tänker att det får vara en del av charmen.

I fredags gick jag till frisören för att trimma manen litegrann och passade på att föreviga frisyren före klippet i all hast innan vi smet iväg. Kanske även första lyckade selfien på hela detta året så här långt? Inte helt otänkbart då jag oftast känner som att jag bara ville gräva ner mig under en sten under årets första tre månader. Om jag skulle rangordna årets månader skulle det typ se ut så här: augusti, september, maj, december, oktober, juni, juli, april, januari, februari, november, mars.

De senaste veckorna har varit ovanligt lyxiga för min del i och med att hela familjen har varit hemma och jag således stundvis har haft möjligheten att smita upp på övre våningen och jobba i lugn och ro. Om huset bara skulle vara liite mer vinklat åt höger skulle jag ha perfekt utsikt över träsket från detta rum. Men, detta är ju inte heller fy skam.

Förevigade ett fluff under en kvällspromenad. Väldigt tacksam över ljuset som har återvänt.

Detta är kanske en av de mest vanliga synerna hemma hos oss. Katt och barn på lur efter grannar, hjortar och postbilden. Med god tur kanske en traktor. De små spännande sakerna i vardagen, ni vet.

Under helgen lyckades vi skrubba köket riktigt rent (i mina mått mätt) och jag var tvungen att föreviga med en bild. Tror jag kanske inte ens visat vårt kök här på bild förut? Beror främst på att det inte är något jag gärna stoltserar med, då jag helst skulle vilja riva ut precis ALLT (förutom vedspisen). Men som livet ser ut nu kan man bara drömma om en grundlig köksrenovering… Hade jag möjlighet att bara fixa ”lite” skulle jag prioritera att riva ut golv, lägga pärlspont halvvägs upp på väggarna och tapetsera resten med en William Morris-tapet. Samt installera en köksö.

Häromdagen fick jag mannen övertalad att hjälpa mig gräva upp en gammal rabatt och hela familjen hjälpte ivrigt till, som ni kan se. Tänkte kasta en massa frön för ängsblommor hit och sedan hoppas på det bästa.

En av de bästa grejerna med den här tiden på året är de ljuvliga solnedgångarna som återvänder. Igår avtackade vi dagen med denna vackra. Det är i stunder som dessa man känner att man är på prick rätt plats på jorden.

ett födelsedagsfireri


Tidigare i veckan fyllde den äldre av mina killar år. Att man skall få födelsedagsfrukost är givet, men att då det att gå ihop med att man är morgontröttast i familjen är inte lätt kan jag meddela, så föste helt sonika iväg dem från köket så jag skulle få fixa ifred.

Sedan blev det dags för presentöppning och det fyndades bland annat böcker, ett sällskapsspel och röda fiskar ur presentpåsen.

Nämner inga namn, men någon hade tidigare haft sönder vår bästa termos så en sådan var också nerpackad bland presenterna. För övrigt: vila i frid kära skägg som senare i veckan rakades av för att han skulle medverkan i en film. Snyft.

Finbuketten som var som bäst några dagar efter inköp när ranunklarna började slå ut.

Vidar fick en ballong och roade sig själv resten av frukosten så vi övriga fick dricka morgonkaffet varmt. Win-win.

Och sedan ut på skogstur. I tider som dessa är det GULD att ha spännande skogsstigar ett stenkast från huset.

Till eftermiddagskaffet blev det såklart födelsedagstårta. Tyvärr råder det någon slags förbannelse över födelsedagsbakverken jag gör till min man, för de tenderar alltid misslyckas på någon vänster. I år tog grädden slut så fick improvisera en ganache av vad jag hade i skåpet (dvs ej rätt ingredienser), som inte blev det vackraste vi skådat om vi säger som så. Som tur var den ändå relativt god.

vår påsk

Här följer en liten bilddokumentation av vår påsk, som var ganska stillsam. Dels på grund av samhällssituationen såklart men även eftersom veckan innan varit riktigt intensiv på arbetsfronten. Hade nämligen fått i uppdrag att filma tre gudstjänster och tre musikuppträdanden för den lokala församlingen så hade att stå i innan de var klara. Ett roligt med tidsdrygt uppdrag – oxh trevligt att få ett kvitto på att ens tjänster och kunskaper behövs. Men nu till vår påsk på här hemmaplan:

Pyntade lite anspråkslöst med ett par påskris. En vacker dag kanske jag går all in, men i år var inte det året.

På påskafton bjöd jag in den allra närmsta familjen för äggjakt ute på vår gård. Har ju försökt instifta en tradition på att ha en stooor påskjakt varje år (pga så himla roligt!), men det gick ju inte tyvärr i år. Så familjen fick lite lyxigare fyllda pappersägg istället.

Vidar hittade sitt ägg vid postlådan. Det innehöll ett litet flygplan, en boll och några muminkex.

Jag fixade ju om rabatterna förra året och nu får jag äntligen ta del av den i vårskrud! Här blommar blåsippor, krokus och scilla. Också tulpanerna är på god väg upp.

Glad påsk från lilla påskfamiljen!

Till kvällen bestämde vi oss för att fira påskaftonen med findukning i salen (eller sovrummet, beroende på hur man vill se på saken hehe).

K fick middagsansvar och gjorde en kycklingpasta med citron, honung och ingefära. Mm. Jag skulle göra efterrätt men blev lat, så det slutade med att vi delade på en påse pätkis istället.

Knåpade ihop denna lilla påskpresent, som min svärmor skulle få. Var dock inte helt smart och lät barnet förvalta presenten i ett ögonblick vilket resulterade att enbart 2/3 av innehållet klarade sig helskinnat hela vägen fram.

På påskdagen hade jag gjort cheesecake med passionsfrukt. Strösslade på en alldeles lagom mängd dekoration, som ni kan se.

Annat som har hänt? Jo, renoveringen av vårt sovrum har äntligen gått framåt. Nu har vi ett innertak, hurra! Kanske det äntligen skulle bli dags för ett golv också? Längtar så efter dagen då jag kan gå barfota på det trägolvet.

Avslutningsvis, på annandag påsk, rev jag ihop ugnsbakade fattiga riddare á la Sofia Wood. Är sällan jag har hemma alla ingredienser för att baka något annan än typ kladdkaka spontant, men nu gick det vägen!

att ha pyntat för påsk

I förra veckan fick påskpyntet snällt åka fram. Samma som ifjol, så inget nytt under solen där. Skall se om jag hinner få till en liten äggmålningssession nu under vecka så att dessa pynt skulle få några nya kompisar i sin skara.

Detta är min favorit. Och den enda av sitt slag? Alla andra har jag av någon förunderlig anledning målat i kalla nyanser. Så en mental notering till mig själv: om det blir av att måla ägg så ska de målas gula, orange och röda!

Dessa små söta tuppar och hönor i keramik fyndade jag på Papershop i Helsingfors för 1-2 år sedan. Så himla fina och jag ångrar mig gruvligt att jag inte köpte fler än fyra.

Och det var det påskpyntet det! Mer än så vågar jag inte lägga upp med tanke på att det tog mig ända till föregående helg tills jag fick ner julkransen från ytterdörren, haha.

”Allt är mycket osäkert, och det är just det som lugnar mig”

Hej söndag. Känner mig ungefär lika mjuk och go’ som vår katt här ovan på bild. Kan bero på en natt av ostörd sömn – guld.

Från att förra veckan gått omkring med en gnagande oro över situationen i världen har jag nu istället försökt skifta till Too-tickis inställning: ”Allt är mycket osäkert, och det just det som lugnar mig”. Vi får ta det hela som det kommer helt enkelt. Och personligen är jag ju frisk, bor på ett tryggt ställe där den enda personliga kontakten är den närmsta familjen och har åtminstone för stunden jobbuppdrag som säkrar den ekonomiska situationen.

Mamma beskar sitt körsbärsträd och jag fick plocka hem ett gäng kvistar som nu börjat blomma. Fint! Dessa kvistar får nog agera påskris i år.

Härom dagen inkallades jag för att se efter dessa tre som ”härjusar” och var alldeles mör efteråt. De är ju nog för det mesta väldigt snälla och kommer bra överens, men då det även är konstant full fart framåt och vissa av dem inte helt har utvecklat en självbevarelsedrift har man ju nog att stå i. Hatten av till er som har tre barn eller fler under skolålder.

Barn, blommor och katter – det enda jag fotograferar? Typ. V har förresten döpt om Louie, som numer kallas ”Olie” enligt honom. Så kanske det ännu blir en Olli-katt av honom, vi får se.

Så här kan det se ut när jag måste distansjobba och V inte vill underhålla sig med sina leksaker utan bara vill sitta i min famn. Tycker överlag om distansjobb då jag känner att jag kan fokusera mycket mer på det som skall göras, MEN i sällskap av en 1,5-åring får man ju bara snällt stryka den lilla detaljen fokus ur ekvationen. Vilket är förståeligt, men tungt. Istället för att beta av mina 6,5 timmar på raken får jag strössla ut dem över hela dagen men ändå vara tillgänglig från morgon till kväll. Som tur lättar pusslet från och med nästa vecka då vi är två vuxna hemma i det här hushållet och kan dela upp dygnet mellan oss litegrann.

Hur situationen kommer att se ut på min arbetsplats framöver återstår att se då vi till viss del är beroende av våra studerande för att få verksamheten att rulla. Men istället är jag glad över uppdrag som rullat in på mitt företag – det finns ju mycket man kan göra ändå så som uppbyggnad av webbsidor och annan layout till exempel (hör av dig om du vill ha ditt CV uppiffat!).

I fredags hade jag två roliga filmuppdrag som fötts ur denna situation av social distansering, så lite gott för det ju nog med sig också. Efteråt var jag så mörbultad av att ha jobbat med fler personer (på tryggt avstånd) än vad jag gjort sammanlagt de senaste 2 veckorna att det enda jag förmådde mig göra var smälta ner i soffan och förundras över några avsnitt av Tiger King på Netflix. Märkligaste jag sett på ett bra tag.

Den fina buketten jag köpte från Bukettmakaren höll i hela två veckor fick slutligen se sig besegrad och har blivit ersatt att tulpaner. Ytligt – jag vet, men trevligt för ögat i tider som denna.

Igår blev vi erbjudna barnvakt och det firades med… att bygga sandlåda. Skall dock bli roligt att se V:s reaktion när han får inviga den idag. Håller tummarna för att den gör att han åtminstone ibland vill hänga hemma på vår gård när vi är ute och inte sätter av raka vägen till mormor.

Nu skall jag kravla mig upp ur soffan och försöka ta tag i projektet Baka Eftermiddagsfika. Blev plötsligt sugen på Tigerkaka, och på tal om vilda djur (haha, långsökt åsnebrygga) såg jag nyss både en örn och en trana segla förbi fönstret. Ville bara få det sagt – de små spännande sakerna på landet liksom.

ett och ett halvt

För inte allt för många dagar sedan blev vår yngsta familjemedlem 1,5 år gammal. Hurra! Är knappast den första med barn som konstaterat följande – men tycker det bara blir roligare och roligare att hänga med denna person för varje dag som går. Det är liksom konstant något nytt ord, melodi eller annan färdighet han börjar behärska och det är så kul att få följa med.

Har inte riktigt vågat medge det innan, men har insett att jag nog inte är en ”bebisperson”. Såklart har jag med glädje (för det mesta..) tagit hand om mitt eget barn, men det är aldrig som att livmodern exploderat då jag stött på andras små nyfödingar (även om de såklart tenderar vara väldigt söta). Är mer den som gillar att leka, busa, hitta på äventyr samt få tydlig respons i det jag gör framom att till 110% ansvara för upprätthållandet av en annan persons liv, som den första tiden med barn i huvudsak går ut på. Men nu så! Jag blir ”bara bättre med tiden”, som min man så fint uttryckte det.

Till vår dagliga agenda just nu hör bland annat att öva på diverse djurläten (han kan bl.a. imitera varg och elefant med extremt god inlevelse), peka ut kroppsdelar och sjunga sånger tillsammans. Oemotståndligt då han själv drar igång med ”Lilla snigel akta dig” eller motsvarande topplåt. På nästan prick samma klockslag dagligen traskar han till tamburen, klär på sig stövlarna själv och konstaterar att nu skall vi ut på momangen. Inget utrymme till förhandling där.

Annat som är kul är givetvis att sätta av ner längs med vägen för att besöka mormor och morfar (helt omöjligt att passera deras hus och gå vidare), att kramas med katterna samt vända upp och ner på varenda leksakslåda och köksskåp.

Videungen har visat sig vara en riktigt rolig liten filur som tycks ha ett brilliant sinne för humor och är väldigt pratsam (trots att det mesta han säger än så länge är lite obegripligt). Mycket kramgo, extremt envis och har för det mesta full fart framåt – förutom när han parkerar sig med någon favoritbok som han gärna brukar bläddra i. En artig typ som tackar för allt och ingenting (farlig egenskap i denna ålder, då det känns svårt att neka någon som klämmer fram världens gulligaste ”tack, tack” när han pekar på kexlådan strax innan middag). Kunde säkert fortsätta rada upp Fantastiska Egenskaper™ mitt barn besitter (hello, Leo-mama här) i all evighet, så tror vi sätter punkt här så får tiden visa vilka personlighetsdrag som dyker upp längs med åren.

en fredag med virusteorier, tussilagon och veckoslutsvin

Godkväll. Här rullar livet vidare. Idag har jag firat in denna fredag med att snöa in mig på olika virusteorier. Säga vad man vill om det, men jag måste erkänna att jag tycker det är ganska intressant. Tänker inte börja rada upp allt jag läst här, men kolla gärna in detta utdrag ur Sylvia Brownes bok End of Days, som förutspår hela denna situation. Därefter kan ni kolla på Madonnas uppträdande under Eurovisionen förra våren (kolla det andra uppträdandet från mitten av klippet). Kombinera lyrik, koreografi samt scenografi. Varsågod för rysningar. Har även blivit aningen mer övertygad om att underhållningsserien Timeless som jag följde med för något år sedan kanske har en annan underliggande ton efter allt jag läst under dagen. Vem vet, VEM VET.

Men nog svamlat om teorier! Låtom gå över till något mer lättsmält istället, som vår dag exempelvis. Så här trevligt välkomnade denna morgon oss i morse.

Sånt här blir man ju inte direkt ledsen av att hitta när man stiger upp på morgonen.

Oklart hur många såna här bilder jag har på min telefon, men det är inte några kan jag berätta. Brukar oftast meddela mormor att vi är på väg upp till henne genom att skicka en dylik bild, vilket egentligen inte ens skulle behövas då det hör till Videungens förmiddagsritual. Varje morgon, ungefär vid samma klockslag ställer han sig i tamburen i färd med att klä på sig sina stövlar själv så vi kan bege oss över till grannen. Och nåde den som försöker rubba på det!

Idag hade vi bonusunderhållning på vägen av fyra stycken svanar som stod och skränade åt varandra på åkern samt tranfamiljen som dykt upp igen.

Ett säkert vårtecken – det blir man ju glad av!

Efter att ha tillbringat någon timme med att läsa diverse virusteorier kände jag att en tömning av hjärnan definitivt var på sin plats, så drog igång ett litet kexbak. Blev gott. Här ser ni för övrigt hur fint buketten jag köpte från Bukettmakaren fortfarande har hållit sig. Inte illa med snittblommor som hållit sig så pass länge tycker jag.

En typisk eftermiddagsvy hos oss – barn och katt i köksfönstret som inväntar familjefadern.

Tyckte eventuellt jag var lite fyndig när jag handlade detta veckoslutsvin. Dessvärre tror jag inte biträdet i kassan uppskattade min humor? Eller så handlade det bara om en språkmur då vi inte verkade ha samma modersmål. Ser ni kvistarna föresten? Fick ett knippe grenar från mammas körsbärsträd och håller nu tummarna att de ska bjuda på lite körsbärsblomster åt mig. Vi får se. Nu väntar en spelkväll online med kompisar som är ”utstängda” utanför Nyland. Tur att vi ännu har internet, så man kan umgås den vägen i alla fall.

I’m no expert on covid-19, but this is The Cure

Hallå där, hur mår ni där ute? Tänker att vi så här mitt i veckan behöver något att skratta åt innan vi tar sikte på fredagen, så här kommer samlat några virusrealaterade grejer jag snubblat över på Internätet som jag tyckt varit roliga. Obs! Förstår absolut allvaret i denna virussituation, men vet ni ibland får man bara lov att försöka hitta sätt att roa sig en smula i allt elände. Det om det, vi kör:

Okej, vi börjar starkt med det roligaste jag läst hittills (hittad via Linda). Kunde relatera som utbildad kulturproducent. För den oinvigde kan jag berätta att Fyre Festival var ett evenemang där i princip allt som kunde gå fel, gick fel. Finns en dokumentär på Netflix om detta.

Jag och Louie om en vecka? Inte omöjligt.

Kan även känna en viss igenkänningsfaktor i detta klipp.

Den här var lite för catchy för sitt eget bästa. Kom på mig själv att gå runt och nynna ”It’s my Corooona”. Ehm. Kanske inte helt ok.

Och på tal om catchy musik. Här kommer några tips lastade om du vill knåpa ihop en egen spellista i dessa tider. Dock oklart varför de lämnat bort The Cure från denna lista, som osökt får mig att tänka på…

… hehe : )

Ehm. Ja! Hoppas året byter skepnad så småningom.

Avslutningsvis en gnutta pepp. Allt ordnar sig nog i sinom tid, ska du se.

Det var allt från mig. Tack och förlåt!

"stanna hemma men håll pengarna i rullning"

Har de senaste dagarna tänkt extra mycket på alla lokala små företagare som i tider som dessa hamnar rejält i gungning. Det knyter sig i magen när jag tänker på de som riskerar få lägga lapp på luckan innan denna viruspandemi är över. Det rapporteras om hur kunderna rasar hos alla restauranger, små affärer och specialbutiker och om man ens någon gång övervägt att handla lokalt istället för att klicka hem det där specialerbjudandet från nätet så är det NU. Om du kan: unna dig take-away från dina favoritcafén och restauranger några gånger extra än vad du kanske vanligtvis gör. Behöver du nya vårskor – köp dem från din närmsta skobutik. Själv passade jag på att unna mig en fin bukett för några dagar sedan från min favoritblomaffär.

Som någon i mitt facebookflöde så klokt sa: ”Stanna hemma, men håll pengarna i rullning”. Och det har jag som målsättning att göra så gått det går och så långt min ekonomi tillåter. Mitt mål är att understöda ett lokalt företag och köpa något (utöver varor från mataffären) minst en gång per vecka.

Ett kanske uttjatat utryck, men så sant:
”Vill du ha kvar dina butiker och restauranger imorgon? Handla från dem idag.”

från en dag på hemmaplan

Dagen till är tänkte jag att det var på plats för en liten videouppdatering – det var ju inte igår kan man väl lugnt säga (snarare 1 år, ganska exakt).

Så här kan en marsdag se ut hemma hos oss medan vi jobbar på distans och utövar social distansering. Inget nytt under solen här på landet med andra ord. Men skönt att våren verkar vara här på riktigt nu… eventuellt. Skulle inte vara överraskad om den gör en helomvändning och bjuder oss på snöstorm lagom till valborg.