Så tog evighetssommarlovet, som har varit en märklig hybrid av distansjobb, permittering, semester och sjukledigt, slut. Trots att jag var sjukledig hemma med min gipsade arm bestämde vi oss för att inte rucka på planerna angående V:s dagisstart, så han fick mjukstarta en vecka innan jag började jobba. Samtidigt skönt att få några dagars helt egen andningspaus och chans till att vila upp armen ordentligt. Var ju lite svårt innan dess med en vild tvååring som tror att man är en klätterställning.
Vad bilden har att göra med det? Well, inte så mycket men dessa kor såg så trevliga ut där i hagen en kväll då vi körde till Fiskars för att besöka traktens roligaste lekpark och tog sommarens kanske sista dopp.
Mys med våra nya familjemedlemmar har ingått i den nya vardagsrutinen. Så oerhört trevligt med fler lurviga filurer i sin direkta närhet. Höjer livskvalitén på en gång.
En av mina lediga dagar passade jag på att gå ut i skogen i jakt på svamp och bär. Sörjer lite över att jag inte har något eget fantastiskt svampställe som jag vet att levererar, så irrar för det mesta bara runt i hopp om att hitta något.
Men helt tomt var i alla fall korgen inte när jag kom hem! Detta resulterade i en väldigt god kantarell-pyttipanna följande dag.
Nya klänningar till mitt företag har också hittat hem. Såå otroligt fina och det kliar otroligt i mina fingrar att få ta mig ut och knäppa bilder med dessa. Boka mig, vetja!
Mer mjuka kaninnosar åt folket!
Mitt lilla gäng på kvällspromenad. Så skönt att vi äntligen har kunnat börja ta kortare promenader utan att släpa barnvagnen med oss.
I lördags trotsade jag min sjukledighet och åkte till Helsingfors för att fotografera bröllop. Är ju inte bara sådär att avboka ett bröllop bara för att man varit klantig och fått handen i paket (i övrigt var jag alltså 100% frisk i fall någon skulle undra).
Den lagom roade blicken på bild föddes ur frustration över att tåget var sent och jag hade planerat en tight tidtabell, men som tur gick det bra ändå då vi planerat in mycket fotograferingstid under förmiddagen.
Efter en lång arbetsdag var jag rätt mör, men ville ändå passa på att möta upp Emma då jag var i huvudstaden. Sommarhelsingfors känns alltid lite exotiskt för mig, då jag själv alltid flydde fältet därifrån på sommaren under de åren jag bodde där.
Vi gick till en hemlig bar och beställde drinkar vi inte hade en aning om hur skulle se ut eller smaka och avhandlade efter bästa förmåga det senaste i livet. Svårt att klämma in allt när man inte setts på åtta himla månader. Till slut fick jag se mig själv besegrad då jag var så trött, bejakade mitt tjugotreåriga fest-jag och svirade via ett snabbmatställe och köpte en osthamburgare till kvällsmål och hoppade sedan in i en taxi till hotellet.
Mm-Mm-MMM vad skönt det var att få sova för sig själv på hotell en natt! Inga söta, men svettiga små fötter som sparkade mig i ansiktet. Ingen partner som snarkade. Inga katter som kom och väckte mig mitt i natten och skulle ut. Jo, man tackarrr! Hade som grädden på moset dessutom omedvetet råkat boka ett jättefint rum med dubbel takhöjd och avskilt sovloft så klagade verkligen inte på läget.
Är det något de senaste åren har lärt mig är det att min kropp och själ behöver egentid i ensamhet för att ladda om batterierna. Annars skär sig maskineriet helt enkelt. Så detta var ett väldigt tacksamt sätt att avsluta sommarledigheten på.
Plötsligt var det jobbvardag och jag var tillbaka på jobb igen. Än så länge ganska lugnt i huset, men snart öppnar skolan och det lär bli mer livat. Hoppas innerligt att inte pandemin går bananas under hösten och att vi blir tvugna att stänga ner igen. Men det återstår att se. För tillfället njuter jag i alla fall av att ha ett kontor att gå till.
Så nu är vi här. Vid min favorittid på året. När morgnarna är dimmiga och krispiga, men man fortfarande kan bära sandaler till jobbet. När kvällarna fortfarande är varma, men mörka. Sensommar ❤
miilo 