tio år av valborg

Tänkte att vi dagen till ära kunde kika på hur mina valborgsmässoaftnar har kunnat se ut genom tiderna. Egentligen hade jag kunnat gå ännu längre bak i tiden än detta, men förlitade mig på de bilder jag fick tag på från min gamla blogg, så vi får snällt börja vid 2010. Då var jag i Düsseldorf i Tyskland och hälsade på Sandra som bodde där. Blev kompisar med ett sympatiskt gäng gubbar som spelade i bandet på en jazzbar.

Följande år reste jag till Paris med min lillebror och hans kompis. Också Astrid, Karin och Magnus var med.

Kände mig svincool i mina röda shorts och t-shirt med mustascher.

Helt okej att fira in våren under Eiffeltornet.

De följande åren studerade jag i Helsingfors och då hörde det till som kulturproducentstudent att fira dagen i Sinebrychoff-parken.

Och dagen därpå släpade man sig till Kajsaniemiparken för picnic.

2014 inledde vi som vanligt i koff-parken, men förflyttade oss senare hem till mig där jag och Emma hade pyntat hela lägenheten full med vimplar. Denna lägenhet alltså – SÅ MYCKET SKOJ man haft i den.

Klasskompisar anlände och vi blandade ”VÅREN!”-drinkar, en drink vi hade uppfunnit i parken året innan. De innehöll: 3 delar jallu, 3 delar skumppa, 1 del vitt vin och 1 del sprite. Tro det eller ej, men den var faktiskt ganska god. I dagens läge hade jag dock kanske ökat andelen blandis en aaaaning, haha.

Följande år slog vi på stort och tog in två nätter på hotell samt var megatjusiga eftersom vi skulle på fest med 1920-talstema.

Jamen, ni ser ju.

Finaste Fia var också där!

2016 firades valborg in på hemmaplan. Vi bodde ju i Billnäs, så gick upp på flaggberget för att grilla och ha picnic i sällskap av Riina. Mycket mysigt fir!

Vad är en vappen utan Åbo? Nå, ganska mycket enligt mig – som inte är så brydd i de ”traditionella traditionerna”. Dock mycket trevligt att få uppleva det en gång! 2017 var vi nämligen på Vårdberget med ett helt folkhav och hörde våren sjungas in.

Dock hittade vi inte våra studentmössor när vi skulle iväg, så kände oss som två svarta får i havet av vita mössor.

10/10 att Jenny och Kalle bodde precis kring hörnet så sedan var det bara för oss att traska hem till dem och fortsätta kvällen. Vi var drinkansvariga och hade komponerat en rad olika drinkar för kvällen.

2018 var jag gravid och vårt vappenfirande var således riktigt lugnt och sansat.

Mamma bjöd på en massa delikatesser så som mjöd, munkar och struvor – allt hemgjort såklart!

Ifjol kan jag inte för mitt liv minnas vad vi hade för oss, men som de småbarnsföräldrar vi var (och är) var det knappast särdeles livat. En gullig ballongbild på avkomman hittade jag i alla fall.

Och så en dokumentation på att vi åt vårens första lösglass den första maj. Känns som en viktig tradition, men nu slog det mig att kanske glasskioskerna inte ens öppnar imorgon det här året? Sorgligt.

I år blir det inte så jättemycket fir, då allt ser ut som det gör i världen, men vi får komma igen ett annat år. Ser t.ex. fram emot att ordna många valborgsmaskerader i framtiden. Som barn fick vi också alltid majviskor på vappen, vilket jag vill föra vidare till Vidar. Dock uppskattade han inte riktigt den lika mycket som jag och min bror, här på bilden ovan, utan var mest rädd för den. Så måste kanske hitta någon annan liten tradition att knyta kring mitt vappfirande.

Trevlig valborg allesammans! Med tanke på hur vitt och brett jag firat de senaste 10 åren överlever vi nog detta år hur det än blir. Saker kan bli bra fast de inte blir som man tänkt eller hoppats på.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s