Godkväll. Här rullar livet vidare. Idag har jag firat in denna fredag med att snöa in mig på olika virusteorier. Säga vad man vill om det, men jag måste erkänna att jag tycker det är ganska intressant. Tänker inte börja rada upp allt jag läst här, men kolla gärna in detta utdrag ur Sylvia Brownes bok End of Days, som förutspår hela denna situation. Därefter kan ni kolla på Madonnas uppträdande under Eurovisionen förra våren (kolla det andra uppträdandet från mitten av klippet). Kombinera lyrik, koreografi samt scenografi. Varsågod för rysningar. Har även blivit aningen mer övertygad om att underhållningsserien Timeless som jag följde med för något år sedan kanske har en annan underliggande ton efter allt jag läst under dagen. Vem vet, VEM VET.
Men nog svamlat om teorier! Låtom gå över till något mer lättsmält istället, som vår dag exempelvis. Så här trevligt välkomnade denna morgon oss i morse.
Sånt här blir man ju inte direkt ledsen av att hitta när man stiger upp på morgonen.
Oklart hur många såna här bilder jag har på min telefon, men det är inte några kan jag berätta. Brukar oftast meddela mormor att vi är på väg upp till henne genom att skicka en dylik bild, vilket egentligen inte ens skulle behövas då det hör till Videungens förmiddagsritual. Varje morgon, ungefär vid samma klockslag ställer han sig i tamburen i färd med att klä på sig sina stövlar själv så vi kan bege oss över till grannen. Och nåde den som försöker rubba på det!
Idag hade vi bonusunderhållning på vägen av fyra stycken svanar som stod och skränade åt varandra på åkern samt tranfamiljen som dykt upp igen.
Ett säkert vårtecken – det blir man ju glad av!
Efter att ha tillbringat någon timme med att läsa diverse virusteorier kände jag att en tömning av hjärnan definitivt var på sin plats, så drog igång ett litet kexbak. Blev gott. Här ser ni för övrigt hur fint buketten jag köpte från Bukettmakaren fortfarande har hållit sig. Inte illa med snittblommor som hållit sig så pass länge tycker jag.
En typisk eftermiddagsvy hos oss – barn och katt i köksfönstret som inväntar familjefadern.
Tyckte eventuellt jag var lite fyndig när jag handlade detta veckoslutsvin. Dessvärre tror jag inte biträdet i kassan uppskattade min humor? Eller så handlade det bara om en språkmur då vi inte verkade ha samma modersmål. Ser ni kvistarna föresten? Fick ett knippe grenar från mammas körsbärsträd och håller nu tummarna att de ska bjuda på lite körsbärsblomster åt mig. Vi får se. Nu väntar en spelkväll online med kompisar som är ”utstängda” utanför Nyland. Tur att vi ännu har internet, så man kan umgås den vägen i alla fall.
miilo 