om vårt nittiotalsnyår

Dags att återvända till 10-talets allra sista dag – nyårsafton. Vi hade ju som bekant ställt till med en liten fest och temat var nittiotal/lågstadiedisco (ballongerna till trots).

Jag hade kommit över en hel hög Suosikki-tidningar från 1998 på loppis, så steg ett i festpyntningen var att riva ut varje affisch och helsidesbild jag kunde hitta och hängde sedermera upp dem över alla våra tavlor på väggarna.

Också tavlan från 1700-talet fick offra sig. Vår snacksbuffé bestod bland annat av av ostbågar, chips, popcorn och alla nittiotaliga godissorter jag kunde hitta i affären. Trivia: en smak jag förknippar enormt mycket med lågstadiekalas är smaken av då man äter popcorn och chips på samma gång (helst så man bygger en liten ”hamburgare” av det hela med popcornen mellan chipsflarnen).

Färgad ljusslinga alá jultidningarna måste ju också vara med.

Servetter i glas känns väl ändå lite nittiotal eller misstar jag mig?

Och så en meny på det! Självklart gjord med hjälp av Wordart och Comic Sans som typsnitt, vad annat liksom?

Några av våra taklampor fick glödlampor med discoljusfunktion och sedan började vi vara redo för fest!

Min lågstadiedisco-look bestod av håret till hälften uppsatt i två toffsar, mycket glitter på kinderna, godishalsband, topp med smala axelband ovanpå t-shirt, utsvängda byxor och så en rutig skjorta knuten över höfterna. Hade egentligen velat ha små, kantiga glasögon med färgat glas till, men det hittade jag inte så dessa runda fick lov att duga. Ändå inte så långt ifrån modet just nu kan man ju tycka. Det trodde man ju aldrig, att nittiotalet skulle komma tillbaka liksom.

Festen började med välkomstdrink gjord på mumindricka till alla gästerna. Viktigt med färgglada sugrör i roliga former och hemgjorda drinkpinnar med nittiotalskändisar.

Marie snodde utan tvekan titeln som bäst klädd under kvällen. Hon tickade ju typ ALLA tänkbara boxar. Våga säga nej-skjorta, jeansrock, magvägska, fungerande kassettspelare (!), rutig skjorta, choker-halsband, klumpiga skor, toffsar + slingor, skor med klumpig klack. GENIALT. Älskar, älskar, älskar när folk går all in på mina temafester. :–)

Kvällen fortsatte och jag hade förberett en frågesport om nittiotalet på Kahoot. Om du vill utmana någon på en match hittar den genom att söka på ”Absolute 90’s – frågesport”.

Efter att ha inmundigat mat, som förblev odokumenterad, intog quizmastern (dvs. jag) en bekväm position i sängen för att dra igång nästa program – en till quiz på anspråkslösa 40 frågor, hehe.

Denna gång var temat musik och jag hade delat upp quizet i fyra delar, men 10 låtar per del. I den första delen spelade jag upp introt av låtarna de skulle klura ut och i del två var det bakvänd intro som gällde. Då började jag alltså spela låtarna mitt i och lagen skulle börja sjunga hur låten börjar i stället. Sjukt svårt, men lite utmaning måste de ju få!

Halvvägs igenom tog vi kaffepaus. Det mest lågstadie-aktiga jag kunde komma på som efterrätt (som dessutom var enkelt att förbereda) var mockarutor och glassbomb, så det fick det bli.

Sedan fortsatte tävlingen! Del tre bestod av ”norsk karaoke”, vilket gick ut på att alla i tur och ordning fick ta på sig ett par hörlurar, skulle nynna/sjunga på låten de hörde och de övriga skulle gissa vilken låten var. I den sista delen spelade jag upp introlåtar på olika tv-serier från nittiotalet och lagen skulle bland annat känna igen låtar från Power Rangers, Melrose Place, Rugrats och MacGyver. Gott och blandat med andra ord.

Sedan var det dags att gå ut och räkna ner till det nya året och fira in det med sprattelstickor.

Någon vill skriva ”20” med dem och ”någon” undrade åt vilket håll hen skulle skriva nollan då tvåan skulle göras bakvänt. Gulle. 😍

Så slog klockan midnatt och fyrverkerierna började skymta på andra sidan träsket. Har inte varit så här klart väder på många år, utsikten var verkligen utmärkt.

Men vem behöver egentligen fyrverkeri när man har detta att titta på?

När vi kom in igen var det dags för ett viktigt inslag på varje lågstadiefest, nämligen mete! Hade förberett små påsar med limbilder på hundar och katter samt olika godisar som t.ex. hamburgare, godishalsband och slickepinnar man kan vissla med.

Innan festen så småningom tog slut passade vi på att göra ”ödesuret”. Detta år fick jag ringen (förlovning eller bröllop), pengar och stegen (felslagna förhoppningar). Det det sistnämnda får vi hoppas gäller något trivialt, resten kan jag nog leva med 2020.

Det nya året startade följande dag med att jag smög upp före de (flesta) andra, städande undan den sista disken och dukade fint för nyårsfrukost. Är inte en morgonmänniska i vanliga fall, men då det finns nattgäster i huset älskar jag att smita upp innan alla andra och plocka fram finfrukost. En liten, liten kärleksförklaring till mina vänner helt enkelt.