Hej, hallå! Fick skäll utav en av mina trognaste läsare, dvs. min faster, att det gått på tok för länge sedan jag uppdaterat sen sist – så bäst att kika in med ett sammelsurium till inlägg. Småbarnslivet i kombination med heltidsjobb ger inte mycket utrymme för att spendera timtal på denna lilla plats så den här gången får vi backa bandet två veckor. Vi landar på dagen innan självständigheten då jag var så här glammig och på väg på fest.
Vi hade nämligen julfest med jobbet på Köttkontrollen. Mycket trevligt med utmärkt program (bingo! quiz! secret santa!) och god mat. Den enda besvikelsen som uppstod var då det var dags för efterrätt och jag hade anmält att jag önskade laktosfattig diet och således inte serverades den där chokladkakan jag hade suktat efter. Nåväl, vad lär vi oss av detta? Bekänn aldrig din laktosintolerans.
Prick klockan åtta noll noll packade vi in oss i bilen följande morgon. Det var nämligen dags för Videungens första resa! Till Vasa! Var lite nervös inför hur han skulle reagera på att sitta fastspänd i sin bilstol så många timmar, men det visade sig att lilla V var roadtripparnas okrönte konung och var hur nöjd som helst största delen av bilfärden. Oväntat, men klagar sannerligen inte.
Själv underhöll jag mig med något så lättsmält som den lokala kyrkans femhundraåriga historia, eftersom jag håller på med ett litet historikjobb för församlingen. Men faktiskt inte så segt som det kanske låter, hittade bland annat en förteckning över var våran gårds plats i bänkraderna var på sjuttonhundratalet.
Stannade även på en trevlig abc med en hälsning på spegel och en vas med blommor. Blev oskojat riktigt glad över att se detta.
Slutligen kom vi fram till Vasa och hade en mysig helg tillsammans med Sara och hennes lilla familj. Det mesta snurrade förstås kring barnens rutiner, men var hur som haver väldigt roligt att ses igen, speciellt nu när barnen är aningen större och faktiskt kan underhålla varandra en aning. Skämtade även om att det nu som småbarnsförälder är bra om man orkar hålla igång till klockan tio på kvällen. Och mycket riktigt, kl. 22.15 sade vi godnatt till varandra.
En utav kvällarna bestämde vi oss för att ta en liten promenad och besöka Edvinsstigen, men det visade sig inte vara en helt strålande idé i mörker, halka samt med en ettåring som inte villa sitta i sin vagn. Konstaterade helt sonika att vi får göra ett nytt försök vid ett senare tillfälle – kanske vi tar oss upp igen till sommaren?
Efter en ytterst gemytlig helg i Österbotten var det på söndagen dags att vinka adjö och leta oss neråt i landet igen. Hoppas vi ses snart igen!
Därefter följde en så gott som odokumenterad arbetsvecka. Mycket att stå i så här inför julen på de flesta fronter, men inget som kanske är så intressant att läsa om här inne? Rundade i vilket fall som helst av veckan med att försova mig på fredagen. Kvittot på en intensiv start tillbaka i arbetslivet kom snabbare än jag räknat med och vaknade hemma i min sköna säng fem minuter efter att luciaprogrammet började på min arbetsplats. Så typiskt att försova sig på den dagen jag mest sett fram emot under hela adventstiden.
Som tur har vi de bästa av vänner som istället bjöd in oss på privat lusse- och tomtetåg till kvällen. Också Vidar fick vara med på ett litet hörn i en egen luciakrona. Älsklingar.
På lördagen firades mamma som fyllde år. Som vanligt, en mycket tacksam person att skaffa presenter till och hårda paket är så gott som en tradition i detta fall.
Då vi helgen innan hade varit på resande fot och överlag haft en ganska intensiv vecka var det skönt att ta det riktigt piano detta veckoslut. Bestämde oss för att styra upp en liten hemmadejtskväll med ost, vin och sällskapsspel så fort minstingen i huset hade lagt sig.
På söndag bar det ut i skogen på julgransjakt! Det har blivit lite utav en tradition att alltid leta gran på tredje advent. Och självklart var hela familjen, utom vårt ”mellanbarn” (Louie) som låg inne och latade sig på soffan.
Med en ettåring i sällskapet gäller det att inte vara allt för petig så tog nästan den första bästa som såg relativt jämn ut. Men den duger helt klart för vårt julebruk! Var fem före att skippa julgranen i år eftersom vår sal fortfarande fungerar som sovrum, men då jag missat alla julmarknader kände jag att jag inte klarade av att stryka ytterligare julgranen från min lista. En julnörd behöver sitt julmys och därmed basta!
Eftersom beslutet om att vi trots allt skulle ha julgran fattades bestämde jag mig även för att fira det hela med några nya julgransprydnader. Några flugsvampar samt två papperskulor. Köpte redan några sådana ifjol men i och med att de inte är helt gratis tänker jag att jag får samla på mig några åt taget. Om något år lär man väl hoppeligen ha en fin liten samling. Den lilla grisen skall Vidar få i sin julstrumpa på julafton. Tänker nämligen sno Elsa Billgrens koncept rakt av, om att ge sitt barn en ny julgransprydnad varje år. Så mysig idé!
miilo 