om brev till framtiden

Mitt bland allt velande om vilka tapeter och vilken takpanel vi skall välja till sovrummet har jag åtminstone haft en grej helt på det klara. Något som visserligen inte gör så mycket för helhetsintrycket inredningsmässigt men som varit viktigt för mig att få gjort – nämligen att skriva brev till framtiden att hittas av framtida husrenoverare. Förhoppningsvis öppnar ingen upp de här väggarna igen på ett bra tag, men eftersom jag själv gått omkring och drömt om att hitta något riktigt spännande fynd, var detta självklart för mig att det måste göras.

Viktigt att alla i familjen är med och författar texten!

Några bilder fick också åka med i kuvertet, så de framtida Sutarkulla-borna skall veta hur de som bodde här på 2000-talet såg ut. Dessa bilder är ju kanske inte så tidstypiska, men varför inte skapa lite huvudbry när man har chansen? Vi tog dem i samband med att vi skulle på årsfest och hade klätt upp och till tänderna och passade på att fota oss i allvarlig, gammaldags stil.

Här får nu brevet ligga under den nya väggen i väntan på att någon förhoppningsvis ganska långt in i framtiden får för sig att öppna upp allt igen. När verandan och hallen renoverades för ett antal år sedan hittades några gamla ryska koppar under golvet så överväger att även gömma några skatter under golvet. För att matcha det tidigare fyndet kanske en muminmugg vore det självklara valet – det vore ju i alla fall lite roligt att hitta tänker jag. Sen måste ju givetvis en dagsfärsk Västra Nyland samt ett par barnskor (som enligt skrock ger hemmet lycka och friska barn) också få följa med under golvplankorna. Men efter det måste jag nog sätta stopp, annars har vi lika mycket bråte under vårt nya golv som det finns under golvet ute på vår vind. Och det är inte lite grejer kan jag meddela.