”Det här har du ju inte bloggat om” utropade en av mina trognaste läsare, dvs min faster, bestört i somras då hon besökte oss och såg att vi fixat till blomrabatten som löper längs med väggen på framsidan av huset. Nä, det har jag ju inte gjort så varför inte passa på att göra det nu så här när sommaren sakta kan anses över och så även sommarblomningen.
Blomrabatten har som sagt gått längs med hela husväggen från kökstrappan till verandan. Den har varit alldeles ljuvlig om vårarna, fylld med tulpaner, blåsippor, snödroppar och scilla, men har dessvärre varit en ganska sorglig syn alla andra tider på året då ogräsrensning inte står hemskt högt uppe på min prioriteringslista. Så nu valde jag helt enkelt att gräva upp hela rabatten och endast lämna kvar halvcirklar av blomster, som förhoppningsvis är mer lättskötta. Resten fylldes på med täckmatta och grus i hopp om att hålla största delen av maskrosorna på avstånd.
Är inte den mest blomkunniga, så fyllde på med lite allt möjligt jag tyckte var fint. Kaprifolen kom vi aldrig oss för att hänga upp efter fjolårets fönstermåleri, så den hänger också med och pyntar rabatterna på en mer horisontell nivå.
Dahlior fick det också bli, hade lätt kunnat fylla en hel rabatt av dessa.
Om man backar några steg ser det ut såhär, med tre halvcirklar allt som allt. Mest nöjd är jag över att den lilla björnbärsbusken i mitten som överlevde sommaren! Speciellt rabatten närmast i bild har växt sig riktigt yvig, då någon slags klöver överlevde mina tidigare uppgrävningar och har fått ploppa upp fritt bland de andra blomstren.
Gult blev litet av en temafärg för årets planteringar, så solros var ett givet inslag.
Gillar även denna skrangliga ”siberiska vallmo” väldigt mycket.
Vid kökstrappan står några stora krukor med yviga örter. Timjan, basilika, citronmeliss och lavendel.
Slutligen ett litet fågelbad till trädgårdens insekter och fåglar. Och det var visst den lilla rabattuppdateringen det. En klar förbättring från hur det såg ut tidigare! Nu gäller bara att klura på vilka lökar som skall pillas ner i jorden i höst så att de också är riktigt fina nästa vår.
miilo 