om jag skulle tapetsera om här hemma

Jag har ju konstant minst tre husrelaterade projekt på gång – i mitt huvud. Möts alltid av samma ”ja, nu är hon på gång igen – suck”-min när jag presenterar att jag kommit på något nytt jag vill åstadkomma här hemma renoveringsmässigt. Skyller på att jag just nu tillbringar väldigt mycket tid i hemmet plus att vi ju trots allt han ganska många kvadratmeter under vårt tak så listan tar inte slut i första hand.

Det senaste lilla ”inredningsprojekt” jag ägnat mig åt är att fundera på hur vi skulle kunna tapetsera om här hemma. Just nu går färgskalan i en ganska jordnära kulör i de flesta rum och väggarna är enfärgade, men jag skulle vara sugen att lägga lite mer sprätt på det hela med ett gäng mönstrade tapeter. Eftersom vi ändå snart skall få upp någon form av färg eller tapet på på väggarna i vårt blivande sovrum passade jag på att beställa några extra tapetprov när jag ändå var i farten. Alla tapetprov kommer från Borås tapeter.

Först ut har vi köket. Här tror jag denna tapet som heter Thistle skulle göra sig otroligt fin tillsammans med bröstpanel i någon grönaktig nyans. Motivet känns lagom tidlöst och är inte för somrigt trots sitt blommotiv. Vill ju ha en tapet som passar in alla årstider, så att det inte blir för mycket ”sommartorp” över det hela.

Där skulle den allt sitta fint. Visst? Den lilla udda tavlan till höger om tapetprovet är föresten ett gammalt vykort som fin faster ramat in och gett till min farmor och farfar. Tavlan blev kvar när de flyttade och jag tyckte den var för sympatisk för att plockas bort trots att den kanske är lite märkligt placerad just nu. Det står ”Tänk i varje nöd och fara, varje motgång och besvär, att det kunde vara vida värre än det är” på den.

Så till det blivande sovrummet! Ja, den med gott minne minns kanske att vi inledde renoveringen redan förra hösten – men vi har låtit detta projekt gå sakta framåt då vi inte har någon brådska med att få rummet klart. Vi ryms ju gott och väl i resten av huset under tiden. Här har jag blivit väldigt sugen på tapeten Nocturne. Blev lite tveksam i något skede då det kändes som att den ploppade upp överallt i mina sociala flöden (man vill ju vara en unik jävel, hehe) – men konstaterade att jag ju knappast kommer lägga min fot i de hem där jag sett denna skymta så ganska onödigt att känna att man ”kopierar” någon annan.

Tapeten finns i flera olika nyanser och jag beställde hem två prover som går i blått. Just nu lutar det mot att vi kanske väljer den i de aningen varmare tonerna till höger, men vi får se. Får ta och hänga upp bitarna och testa dem i lite olika dagsljus och på olika väggar för att se vilken som passar bäst.

Men tror absolut den skulle bli fin – och vem vill inte sova i ett blomhav, som min vän Julia så fint uttryckte det.

Så vidare till hallen. Här har jag länge drömt om att slänga upp tapeten Herba. Provet gör inte tapeten rättvisa, men här syns mönstret tydligare.

Skulle nog bli fint!

När jag orienterade runt bland alla de olika tapeterna snubblade jag över kollektionen Newbie Limited Edition, som har en fantastiskt rar tapet mönstrad med skogsdjur som skulle vara fin i Vidars rum, åtminstone på en vägg. Om någon skulle få för sig att vilja ge en en tapet i födelsedagsgåva till honom kan jag passa på att meddela att den heter Forest Friends, dock utgår kollektionen den sista augusti.

Det sista tapetprovet hade jag ingen specifik plats i åtanke för då jag beställde det – men kom fram till att det kunde fungera ganska bra i vår trappuppgång upp till övre våningen. Där är just nu väldigt mörkt och trist och väggen skulle definitivt må bra av att piggas upp av något riktigt härligt med stort mönster. Eller hur?

Just denna tapet heter Foxglove, och syns på bild lite bättre här. Tänker att trappan vore en utmärkt plats för en tapet med lite större mönster då det inte är en plats som man vistas på jättemycket och på så vis kanske inte tröttnar på den lika snabbt.

Vad tror du om mina planer? Hittade du någon favorit bland dessa?

i ett hav av solrosor

Okej, nu blir det varning för bildbom på blommor. Snubblade nämligen över ett inlägg på facebook där en bonde snällt meddelade att det finns solrosor som man får plocka gratis bara en liten bit ifrån var vi bor. Var ju inte sen med att snällt be den lelle familjen om att följa med för att samtidigt passa på att ta lite familjeporträtt. Händer ju trots allt inte allt för ofta, skomakarens barn, ni vet.

I bilen på väg till platsen (Läpp i Karis) sade jag något i stil med att jag hoppades det ännu finns blommor kvar – det var ju ändå några dagar sedan inlägget hade postats. Nå, kunde konstatera att jag inte behövde oroa mig för den saken. Väl på plats konstaterade vi att det nämligen var en hel åker full av solrosor så fanns ingen risk att vi skulle bli utan (eller att det skulle ha sett tomt ut på bild, vilket kanske var min främsta tanke).

Japp, så här fint kan även utkanten av Karis centrum se ut, trot’ eller ej (om man försiktigt photoshoppar bort ett par hus i bakgrunden).

Vidar tyckte det var hemskt spännande att spatsera omkring bland de högväxta blommorna.

Tack snälla bonde som så generöst låter en komma och roffa åt sig av detta sensommarguld. Om någon vill hitta denna plats, ligger den strax intill riksväg 25 bakom de stora möbelvaruhusen.

om att fira med en brunch

Som det tvättäkta lilla lejon jag är, var det ju klart att jag ville ställa till med något litet firande då jag fyllde år – så det fick bli en söndagsbrunch för en knippe vänner. Det ösregnade dagen till ära, men det gjorde ingenting då vi kunde hålla till på verandan.

Drog ut klaffbordet och bar in bänkar så alla skulle få plats och dukade upp med allt möjligt gott jag kunde komma att tänka på.

Ägg, olika pålägg, frukt och chokladbollar bland annat.

Och så morotskaka som blivit över från firandet med familjen dagen innan. Kanske ett självklart tips – men genom att servera en redan påbörjad kaka så här gör det betydligt festligare än att placera en halv kaka på bordet.

Knåpade i alla hast ihop servettringar av lite ståltråd. Note to self: skaffa tjusiga servettringar och servetter i tyg. Kanske på to do-listan innan jag fyller trettio?

Ett mycket viktigt inslag är att välja ut muminmuggar enligt vilka man tycker passar ihop med gästerna bäst.

Brödet fick hänga i en korg på sidobordet då det blev lite mycket av den varan. Men oroa er icke, resterna förvandlades till fattiga riddare ikväll.

Och så, som pricken över i:et – yoghurt med granola och bär i små glas. Så kunde brunchen börja!

Väldigt mysigt att få tränga ihop sig på verandan med kompisar man inte hinner se så ofta. Även ett bra trick att börja firande mitt på dagen (vilket i och för sig är ganska logiskt med tanke på brunchtemat), så kunde vi mer eller mindre obehindrat hänga i flera timmar utan att någon hade bråttom hem för att klockan var för mycket.

Bubbel skulle det också vara, var ju trots allt en födelsedag vi firade!

Alla gäster dök upp med fina blommor, så nu kunde man nästan tro att jag öppnat en liten blomsterbutiksfilial på verandan. Dessa fick jag av Riina.

Vidde Vids var sedvanligt extremt nöjd i Sandras sällskap.

Ja, ni ser ju. Nöjdare grabb får man leta efter.

När alla magar var mätta drog vi fram lite spel. Som den obotliga vinnarskalle jag är var jag hemskt nöjd över att kunna svaret på de flesta frågorna i Harry Potter-trivial som vi testade. Fick mig även att vilja läsa om böckerna igen, då det är ganska många år sen sist (tror jag gick i gymnasiet?) – men huuur skall man hinna plöja de tegelstenarna till böcker samtidigt man jonglerar babyliv?

När gästerna åkt hem och jag plockade undan all disk fick jag besök av en liten fjäril.

Och kolla detta palettblad som blivit helt galet stort. Gav en stickling till Riina någon gång i vintras och för ett tag sedan undrade hon hon fick ge tillbaka ”sticklingen” pga utrymmesbrist – och kom bärande med denna i famnen. Dubbelt så stor som plantan jag gav sticklingen från. Nu måste jag bara klura ut var den skall få bo senare i höst då det blir för kallt för den på verandan.

Och det var det avslutande fireriet på födelsedagsveckan det. Nu får vi hoppas att resten av augusti fortsätter i samma trevliga stil.

den tjugonionde födelsedagen

I torsdags fyllde jag år och hittade en skattkarta på köksbordet då jag steg upp för dagen. Så fort familjens minsting var lagd för förmiddagssömn var alltså skattjakt det självklara programinslaget. Är lite imponerad att Kisse dels kom ihåg att jag sparat originalen till kartorna jag gjorde för påskjakten och dessutom hittade dem – då mina dokumentförvaringar minst sagt kan kallas ett organiserat kaos (speciellt för den oinvigde i mina system). Blev även väldigt glatt överraskad att Kisse sakta börjar lära sig av mastern (dvs jag, haha) när det kommer till födelsedagsöverraskningar. En skattjakt slår aldrig fel!

Kartan ledde till fem kuvert som innehöll små handskrivna presentkort som berättigade till olika grejer som t.ex. biokväll och valfri ansiktsbehandling. Uppskattade även väldigt mycket kortet som kan inlösas till en tågbiljett till Helsingfors för att hänga med mina kompisar, har inte blivit så mycket av den varan det senaste året och det börjar så småningom kännas i kropp och själ. Saknar dem!

Eftersom födelsedagen inföll på en helt vanlig vardag då de flesta var tillbaka på jobb efter semestern så bestod umgänget förstås främst av denna glada lille solstråle. Dock fick vi spontanbesök av min kusin och Vidars småkusiner och det var roligt att se dem leka tillsammans. Vidar älskar besök och sällskap och det fälldes stora krokodiltårar när vi vinkade hejdå i dörren och han insåg att de skulle åka hem.

På eftermiddagen fick jag blommor av mamma och K. Så fina!

Till kvällen blev vi erbjudna barnvakt, så åkte ner till Ekenäs för att äta pizza. Vi hade tänkt prova på det nya YLP (Your Local Pizza) som lär ha smygöppnat och vi bara hört rykten om då de tills vidare inte existerar i världen på internet, men de hade slutsålt så vi fick svänga i dörren. Såg dock riktigt mysigt ut därinne, så får göra ett nytt försök sedan då de officiellt öppnar om någon vecka.

Istället traskade vi vidare ner till hamnen och Pub Niska! Insåg att det var den första sommarkvällen vi spenderade i grannstaden – en viss skillnad till för tio år sedan då man hängde här minst varenda helg. Är lite imponerad över hur man varje gång lyckades hitta någon som kunde skjutsa en hem eller något gäng att dela taxi med. Men så var ju andelen kompisar ute i svängarna lite större på den tiden också, så det var sist och slutligen kanske inte så konstigt.

Kvällen avslutades med en glass nere i hamnen där vi satt och kollade på båtarna en stund innan vi åkte hem igen. Delade på lite bubbel och sedan var det slut på den födelsedagen. Tänk, nu är det bara ett litet, litet år kvar till trea nolla!

att omfamna augusti

Skulle inleda inlägget med att skriva ”sällan har en månad varit så efterlängtad som denna” – men det stämmer inte riktigt. För i ärlighetens namn infinner sig samma känsla varje år. Att de första sommarmånaderna lite dragit mattan under fötterna på en och så står man här och känner sig förbryllad över att sommaren inte alls blev som man tänkte. Samma visa varje år, bara lite olika versioner.

Min vanligaste orsak att somrarna brukar te sig aningen kaosartade är att jag har en tendens att tacka ja till allt för mycket jobb och som kronan på verket hitta på diverse tidskrävande projekt, som till exempel sommarcaféet för några år sedan eller de årligen återkommande scoutlägren. Den här sommaren har jag inga jobb att skylla på, då jag varit ledig i allra högst grad – men istället hopade sig en rad lite tråkigare händelser som bara fått mig att vela snabbspola förbi hela sommaren på en gång.

Nåväl, ännu är det ju en hel månad av sommaren kvar och jag vill ju tro att allting hinner vända. Hoppas mest på att augusti skall vara mjuk och snäll. Gärna bjuda på en och annan sovmorgon, kanske lite tid för att hänga med kompisar och varför inte en handfull mysiga morgnar framför köksspisen och kvällar bänkad vid en sprakande brasa. Tack på förhand favoritmånad, jag vet ju att jag brukar kunna räkna med dig.

välkommen & hej igen!

Hej och välkomna till den återuppståndna bloggen som tog en liten julisemester och nu flyttat hit till denna nya plats från ratata. Vi får hoppas att samtliga inblandade trivs – framför allt jag som hade hunnit bli rejält bekväm av mig på den gamla portalen där jag hängt omkring i åtta år. Men bra med förnyelse, nu kör vi!

Är en rätt så gammal bloggräv som hängt runt på diverse bloggportaler de senaste femton åren. En eloge till den som hängt med ändan sedan tiderna på x3m, blogg.se, blogspot och nu senast ratata. Eftersom den sistnämnda sidan inom kort kommer att gå i graven och inte riktigt är kompatibel med denna plats, kommer även alla dryga 2000 inlägg snällt få begravas med den. Så om någon nyfiken vill luska ut de senaste åren i mitt liv hittas det ännu ett litet tag på miilo.ratata.fi innan den sidan försvinner för gott med allt sitt innehåll. Men annars kör vi alltså på med ny kula härifrån.

För den oinvigde kan jag ju förstås avsluta detta första inlägg med att berätta lite om mig själv. Kallas Miilo och bor på den vackra landsbygden i Karis med Kisse, katter och en mycket glad och energisk liten knodd som snart förgyllt våra dagar och förkortat vår nattsömn under ett års tid. Är för tillfället ännu mammaledig ett litet tag till innan jag återvänder till mitt jobb som kommunikatör på en av folkhögskolorna i staden. Driver även mitt eget företag där jag främst tar emot olika typer av fotouppdrag. Utöver det blir det förstås mycket familjehäng, små vardagsäventyr och så lite renoveringsprojekt i vårt hundrafemtio år gamla hus då det finns tid och besparingar över.

Välkommen och hej, vi hörs snart igen!

Följ gärna min blog med Bloglovin